Jag tänkte att det som skulle göra mig till en mäktig person satt i det ytliga. Satt i pengarna, satt i kläderna, satt i titlarna, satt i liksen, satt i alla blickar av beundran och avundsjuka.

“Herregud, jag fattar ingenting och alla andra ser ut att förstå precis. Om jag frågar kommer de förstå att jag inte hör hemma här.”

"Om dina värderingar inte matchar med företaget du jobbar på kommer du att bli lite mindre du för varje dag som går. Du kommer tappa lite mer av din glöd, din personlighet och din drivkraft. Jag vet, jag har varit där, jag hör om det ofta.”

Hon tittade på mig och det kändes verkligen som att hon såg mig.

“En härlig företagskultur är som tonårssex- alla vill ha det men ingen vet hur

“Företagskultur är så flummigt, det går inte att mäta”.

Alla som känner mig vet att jag älskar att mäta, för det som inte mäts blir inte gjort. Så låt mig ge dig några idéer.

Jag tvingade mig själv att sitta kvar och titta på henne. Hela min kropp ville därifrån och skrek åt mig att inte göra det.

Hon såg på mig med kärlek och jag gjorde det.

Jag har varit högpresterare sedan alltid. Finns det ett problem? Jag löser det. Mina resultat har varit så j*vla bra men ingenting har känts behagligt.

Jag har alltid haft ett högt tempo. Jag har sprungit snabbt och hela tiden pushat mig själv - snabbare, bättre, måste vinna.

“Fan vad du är inspirerande. Så ung och så framgångsrik. Du måste vara så stolt, ditt liv måste kännas så härligt.”

Jag ville så gärna att det skulle vara sant så jag vågade inte känna efter. Men tillslut kunde jag inte låta bli längre, det gjorde för ont.

Det är svårt att vara snäll mot andra om du inte är snäll mot dig själv.

Det är svårt att vara glad för någon annans framgång om du hackar på dig själv konstant för att du inte åstadkommit mer.

Jag var på ledarskapsutbildning i min första roll som chef för några år sedan. Alla avdelningar hade samlats, jag var yngst som vanligt och väldigt spänd på dagen.

“Det spelar ingen roll hur mycket jag levererar, min chef tycker ändå inte om mig”

Nej, det är väl fullt rimligt, sa hon och skrattade lite åt mig.

“Välkommen tillbaka! Hur har din sommar varit?”

Det är vetenskapligt bevisat att regelbundna check-ins med chefer ökar resultaten OAVSETT vad samtalen handlar om. Det kan alltså handla om hur sommaren varit, padel, väder, TikTok eller vilken stans bästa pizzeria är.

Jag läste en rapport från Ownershift för ett tag sedan där det stod att bland det bästa jag som kvinna kan göra för jämställdheten är att äga mer. Äga mitt företag, äga min lägenhet och äga på börsen.

“Jag kanske inte kan ha något jobb”, sa jag uppgivet.

"För om det ska vara såhär att jobba så vill jag inte vara med. Manipulerande chefer, kassa företagskulturer, konstant stress, kaos och övertid.

Det kanske är mig det är fel på? Alla andra verkar ju klara av det utan problem."

“Jag är min egen största kritiker”

Jag har flertalet gånger fått rådet att inte dela idéer och drömmar som är sköra och betydande för mig med fel människor som inte stöttar mig.

Nej ni måste inte “satsa på employer branding”, satsa på att ta riktigt bra hand om era anställda istället.

Företag som är mer oroliga över sin PR än alla praktikanter och anställda som de bränt ut på löpande band provocerar mig.

“Vi känner oss omotiverade.”

Det var inte den första gången jag hörde det i mitt coachingrum och jag vet att det är långtifrån sista.

I slutet av 2021 satt jag i en team-coaching session med ett team som uttryckte just detta.

Jag älskar att prestera. Vi hade tidigare en destruktiv relation, prestation och jag, men nu har jag blivit kär i det igen, på ett sunt sätt.

”Min helg tar slut för fort”

Låt oss prata om ett perspektiv som är viktigt att ha i åtanke när vi pratar om återhämtning, speciellt nu när många ska sätta igång och jobba igen efter en långhelg.

Min fasad höll på att kväva mig. Från början var min tanke att jag skulle jobba med hur andra uppfattade mig på ett strategiskt sätt. Vara smart med mitt personliga varumärke. Sen spårade det ur.