Högpresterare.

Jag har varit högpresterare sedan alltid. Finns det ett problem? Jag löser det. Mina resultat har varit så j*vla bra men ingenting har känts behagligt.

Jag har alltid haft ett högt tempo. Jag har sprungit snabbt och hela tiden pushat mig själv - snabbare, bättre, måste vinna.

Och det har jag gjort, vunnit alltså. Sprungit snabbt som tusan med.

Innan har jag sprungit runt, runt, runt som en häst på en travbana, utan att komma någonstans. Det har funnits folk på läktaren och jag har vunnit lopp men aldrig kommit fram till något härligt.

Det var inte förens jag fick hjälp att på riktigt ge mig själv förutsättningar för att hitta en riktning som det på riktigt känns som en styrka att vara högpresterande.

En riktning = vad jag själv tycker är kul, spännande och meningsfullt. Som motsats till vad folk på läktaren tycker att jag borde vilja, skulle bli imponerade av eller säger åt mig att göra.

När jag får prestera på mina villkor känns det som en gåva. Som att det faktiskt gör mitt liv härligare och inte bara skapar resultat och uppnår förväntningar för andras skull.

Om du känner igen dig - våga ta dig av banan och ge dig själv en riktning som känns härlig för dig. Jag lovar att det är värt det.

Om du behöver hjälp så finns jag här som vanligt.

// Ellinor Sätterqvist