Äg din historia.

“Hon pratar alldeles för mycket och är sådär, du vet, jobbig”
Jag nickade långsamt och tog mentala anteckningar.

--

Jag lyssnade noga på hur människor jag såg upp till pratade om andra och sammanfattade det tidigt i livet som att:

Folk tycker att extroverta personer är jobbiga, bara vill ha uppmärksamhet, tar energi och kör över människor.

Det ville jag verkligen inte identifiera mig med. Så jag gjorde mitt bästa för att vara reserverad, cool, tillbakadragen och mystisk för att inte få samma kommentarer.

Jag kan inte säga att jag lyckades särskilt bra, det är svårt att försöka vara något annat än den man är. Och jag är, trots mina bästa försök, extrovert och utåtriktad. Min mamma brukar skoja om att jag började mingla redan i sandlådan.

Jag ser det mest som att jag är otroligt nyfiken på andra människor, till den grad att jag idag gärna hoppar över artighetssnacket och går fram till vem som helst som verkar intressant.

Nyfikenheten på andra människor är en av mina största styrkor och en stor del av vem jag är.

Andra egenskaper jag inte låtit mig själv leva ut fullt innan är inspirationen och energin som jag väldigt naturligt har och ger till andra.

Det är bland det bästa jag vet att brinna starkt för något och kunna dela med mig av elden och kasta bensin på andras brasor.

Att gömma och skämmas över mina styrkor gjorde mig osäker, oklar och olycklig. Det pågick en konstant inre konflikt om hur jag skulle bete mig vs. vad som kom väldigt naturligt.

Att vara mitt autentiska jag känns otroligt mycket enklare, härligare och gör att jag är full av energi som jag gärna använder för att ge till andra.

Vad är din relation till dina styrkor? Vet du vilka de är? Äger du dem? Om inte så rekommenderar jag det starkt.

// Ellinor Sätterqvist